Jag hör dig inte.
Vet inte vad du säger.
Jag är fullt uppe i att föra anteckningar i mitt minne av hur du ser ut när du ler.
Hur dina ögon glittrar och smalnar.
Och skrattgropen.. Så fin.
Har ingen aning av vad du säger.
Jag hör dig inte.
Tittar bara på hur dina läppar rör sig och hur gärna jag vill röra vid dem.
Fast jag vet att jag inte får.
Oförbjuden frukt kallas det.
Kanske är det det som lockar mest.
Men du är fantastisk.
Har aldrig mött någon som dig.
Du gör mig Alltid glad.
Får mig alltid att skratta på ett sätt som bara du kan få.
Du får fram den bästa sidan av mig.
OCh jag vet inte vad jag ska ta mig till när du inte är nära!