editjohanna

Allt jag önskade att du hade sagt som du aldrig nämnt.
Allt jag önskade att du skulle göra för mig som du aldrig gjort.
Allt som jag bad om som var så lite.
Allt som var inget som jag aldrig fick.

Inget gjorde du för att lindra min smärta.
Inget gjorde du för att lindra min själ.
Inget förstod du av hur jag blev behandlad.
Inget förstår du av hur allting nu är.

Aldrig fick jag den kärleken som så många andra gladdes åt att få.
Aldrig fanns du där på det sättet som en man som du borde.
Alltid blev jag lämnad ensam och rädd.
Alltid nedtryckt och nedbryten till din egna stålthet.

Ditt verk, din skapelse, Ett missfoster och ingenting.
Fel på allt, fel på mig, MIG.
Nergrävd. andades fortfarande. Levande begravd.

Försöker och har försökt så länge att stå på egna ben.
Det var så jag blev uppfostrad. Det är sån jag är.
Men nu när allt kommer tillbaka.
Att du aldrig funnits där.
Det är då det blir såhär.